Maken var ute och svirade igår. Jag var med några timmar sen åkte jag hem och lade mig. Maken kom hem några timmar senare. Säga vad man vill om cannabis, men skrattnoja är väldigt gulligt; tänkt dig någon du tycker mycket om som fnissar och skrattar åt allt, verkar helt igenom lycklig.
Det är fint på nått vis. Även om det råkar vara en drog som orsakar det.
Herregud så härdad jag börjar bli.
Verkar som det kan finnas en poäng med cannabis ändå. Jag tror inte min ex-flickvän tyckte det var så värst trevligt när jag kom hem drängfull och däckade efter att ha partajjat med polarna.
Du verkar gilla det men varför klagar du då?
Skymt: Inte alltid som det är så trevligt.
Undrande: Se ovan + om du läser lite till så kanske du inser att det inte är fullt så enkelt. Och varför skulle jag klaga om jag verkligen gillade det? Om det aldrig ställde till problem om det aldrig var jobbigt? Men vem fan orkar negga hela tiden? Är det lite bättre så får man väl försöka tycka att det är ok i af?
IDIOT!